Hur påverkas kompostmaskar av en stor andel apelsinskal i födan? Försök har gjorts på Trädgårdsförsöksstationen, Ultuna, för att studera effekterna. Nedan presenteras försöken, vars viktigaste resultat var följande: Mask-biomassans tillväxt var sämre i leden med apelsinskal än i kontrolledet. Det var däremot ingen signifikant skillnad i masktillväxt mellan ledet med "konventionellt odlade" apelsiner och ledet med apelsiner köpta som "ekologiskt odlade".

Rester av bekämpningsmedel påträffades i båda typerna av apelsiner, men det fanns inga påvisabara rester i det färdiga kompostmaterialet efter elva veckor. Slutsatsen från försöken är att man inte behöver avråda från att lägga apelsinskal i hushållskomposten. Samma slutsats drog man i en tysk undersökning.

Många människor undrar om det är lämpligt att lägga apelsin- och bananskal i hushållskomposten. Man kan ha märkt att det tar lång tid för apelsinskalen att brytas ned i komposten. Många är också rädda att eventuella bekämpningsmedelsrester på skalen inverkar negativt på nedbrytningsprocessen, eller kanske till och med gör den färdiga komposten olämplig att använda.

Hittills har mig veterligen ingen svensk undersökning om detta redovisats, och utländska referenser är fåtaliga. Två tyska referenser där frågan behandlas finns (Prietzel, 1988; Förstner & van Raaij, 1993).

På Trädgårdsförsöksstationen gjordes försök med apelsinskal i maskkomposter under 1993-94. Målet var:

- att undersöka om kompostmaskar påverkas negativt av apelsinskal

- att om så är fallet försöka utröna om det beror på bekämpningsmedelsrester eller naturligt förekommande ämnen i skalen.

Konsumentverket och tidningen Råd & Rön bekostade analyser av bekämpningsmedelsrester i apelsinskal och färdig kompost.

Två separata försök genomfördes, nedan betecknade I och II

Tre olika led (A, B, C) ingick, med två komposter per led.

Maskarna matades med:

A. Rivna rotfrukter

B. Skal från "ekologiskt odlade" apelsiner + liten del rotfrukter

C. Skal från "konventionellt odlade" apelsiner + liten del rotfrukter

I försök II fick alla led dessutom vetemjöl.

Rotfrukterna var morötter eller potatis, ekologiskt odlade. De användes sköljda, utan blast och revs med rivjärn.

"Konventionellt odlade" apelsiner köptes i en vanlig livsmedelsaffär, "ekologiskt odlade" apelsiner i hälsokostaffär.

I försök I användes blodapelsiner från Italien. I försök II användes blonda apelsiner, de "ekologiska" från Italien och de "konventionella" från Spanien. Apelsinerna skalades, skalen hackades i centimeterstora bitar och frystes omedelbart ned i portionsförpackningar. Prov av skalen skickades till AgroLab Scandinavia, Kristianstad, för analys av bekämpningsmedelsrester. För att bredda analysunderlaget analyserades också skal från apelsiner (spanska, blonda) köpta vid ett annat tillfälle.

Frigolitlådor med måtten 30 x 40 x 10 cm fodrades med fuktigt tidningspapper. Lådorna fylldes till hälften med kalkad, fuktig torv och ovanpå det blött, rivet tidningspapper. Ett frigolitlock, inte helt tättslutande, lades överst. Lådorna ställdes i ett rum vid 15-20 øC.

Kompostmask, Eisenia fetida, placerades i lådorna. Maskarna sorterades efter storlek och sköljdes av, så att endast maskar längre än två centimeter och inga kokonger kom med. I försök I tillsattes 148,5 g mask per låda, i försök II 52 g mask per låda. Tillgången på mask och erfarenheterna från försök I gjorde att en mindre maskmängd användes i försök II.

Vid behov vattnades komposterna med en duschflaska. Det var framförallt behov av att fukta tidningspappret överst och på sidorna av lådan.

Maskarna matades en gång per vecka, Maten spreds ut på ytan av torven, under det rivna tidningspappret.

I samtliga lådor lades 50 g morötter som startföda. Tre dagar senare (930405) startade det egentliga försöket. De olika leden fick då:

A. Rotfrukter, 175 g friskvikt (f.v.)

B. Rotfrukter, 58 g f. v. Skal från "ekol. odlade" apelsiner, 117 g f.v.

C. Rotfrukter, 58 g f.v. Skal från "konv. odlade" apelsiner, 117 g f.v.

Maskarna i samtliga lådor matades med 85 g morötter/vecka i tre veckor tills det egentliga försöket började (931213). Då fick de olika leden:

A. Rotfrukter, 75 g f.v. Vetemjöl, 10 g

B. Morötter, 25 g f.v. Skal från "ekol. odlade" apelsiner, 50 g f.v. Vetemjöl, 10 g

C. Morötter, 25 g f.v. Skal från "konv. odlade" apelsiner, 50 g f.v. Vetemjöl, 10 g

Efter elva veckors kompostering avslutades försöken. Då skiljdes maskarna från myllan, sköljdes och vägdes Antalet kokonger räknades, liksom antalet nykläckta maskar. I försök I mättes pH och ledningstal i maskmyllan.

Maskmylla från försök II skickades för analys av bekämpningsmedelsrester.

Antalet kokonger tenderade att vara högre i led A än i led B och C. När det gällde förekomst av nykläckta småmaskar fanns ingen tydlig trendskillnad. pH- värde och ledningstal var högre i led A än i led B och C (tabell 3 och 4).

Förhållandet mellan de olika leden när det gällde procentuell förändring av maskarnas biomassa, var detsamma i försök I och II. Led A hade signifikant högre biomassa efter 11 veckors kompostering än led B och C. Mellan led B och C, som fått apelsinskal, fanns ingen signifikant skillnad i biomassa. I försök II var ökningen i maskbiomassa genomgående större än i försök I (figur 1).

Bekämpningsmedelsrester påvisades i skalen från såväl konventionellt som ekologiskt odlade apelsiner (tabell 5). Halten överskred gränsvärdet för hel frukt i två fall, båda gångerna i skal från konventionellt odlade apelsiner.

I maskmyllan från försök II fanns inga påvisbara halter av bekämpningsmedelsrester i något av leden.

Bakgrundsfakta om bekämpningsmedlen lämnas i slutet av artikeln.

Mask-biomassans tillväxt var sämre i leden med apelsinskal än i kontrolledet. Det var dock ingen signifikant skillnad i tillväxt mellan ledet med "konventionellt odlade" apelsiner och ledet med apelsiner köpta som "ekologiskt odlade". I både "konventionellt" och "ekologiskt odlade" apelsiner påträffades bekämpningsmedelsrester. Därför kan man inte avgöra om den sämre tillväxten, jämfört med kontrollen, beror på bekämpningsmedelsrester eller naturligt förekommande ämnen i skalen. Det kan också bero på att apelsinskal är en sämre näringskälla än rotfrukter.

En fråga i sig är varför man hittar bekämpningsmedelsrester i apelsiner köpta som ekologiskt odlade. Oavsett var i kedjan från odlare till konsument det brister, är det otillfredsställande både för den enskilde konsumenten och den som använder skalen i försök...

pH-värde och ledningstal var högre i kontrolledet än i de led som fått apelsinskal. Detta har dock sannolikt inte orsakat den sämre tillväxten i apelsinleden.

Inga bekämpningsmedelsrester kunde påvisas i det färdiga kompostmaterialet. Det kan bero på utspädning och/eller nedbrytning av kemikalierna under komposteringen.

Utifrån dessa resultat behöver man inte avråda någon från att lägga apelsinskal i hushållskomposten. I en tysk undersökning (Prietzel, 1988) kom man till samma slutsats. Som vid all kompostering är det dock viktigt att blanda olika slags material; i fallet med maskkompost utvecklas maskarna då bättre.

En speciell situation uppstår om man ensidigt komposterar stora mängder tropiska frukter, t. ex. avfall från grossist eller handel. Då finns anledning att låta analysera bekämpningsmedelsrester i kompostmaterialet.

(Nedanstående uppgifter kommer från "The Pesticide Manual, A World Compendium", 9th edition, 1991. Utgiven av British Crop Protection Council)

Acaricid (d.v.s. verksam mot spindlar, inklusive kvalster) och insekticid, som används mot ett brett spektrum av insekter och kvalster.

ADI (Acceptable Daily Intake) för människa är 0,01 mg/kg kroppsvikt.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 291-325 mg/kg. (Ju lägre LD 50-värde desto giftigare)

En acaricid med viss insekticid verkan.

Är en variant av DDT, och bryts ned långsamt i mark.

ADI för människa är 0,025 mg/kg kroppsvikt.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 578-595 mg/kg.

Fungicid med verkan på ett brett spektrum av svampar. Bananer och citrusfrukter skyddas mot svampangrepp under lagringen genom att sprayas eller doppas i vatten eller vaxemulsion med medlet.

ADI för människa är 0,01 mg/kg kroppsvikt.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 227-343 mg/kg.

En insekticid och acaricid.

ADI för människa är 0,02 mg/kg kroppsvikt.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 2800 mg/kg.

Är en insekticid som används mot sugande och bladätande insekter.

ADI för människa är 0,005 mg/kg kroppsvikt.

Har hög giftighet för fisk.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 25-54 mg/kg.

En insekticid och acaricid med viss fungicid verkan.

ADI för människa är 0,005 mg/kg kroppsvikt.

Akut oralt LD 50-värde för råtta är 2 mg/kg.

De uppskattade nedbrytningstiderna, som anges nedan, bygger på uppgifter från docent Lennart Torstensson, Institutionen för mikrobiologi, SLU. Han har arbetat länge med frågor rörande nedbrytning av bekämpningsmedel i jordbruksmark.