I Danmark påbörjades 1989 ett projekt med titeln "Anvendelse af kompost i gronne områder" med medel från "Rådet vedrorende genanvendelse og mindre forurenende teknologi". Projektet var indelat i två faser: 1) "Formidling av eksisterande viden." Denna fas redovisades i arbejdsrapport nr 40, 1990, från Miljostyrelsen. 2) "Afprovning av nye anvendelsemuligheder."

Fas 2 har nu slutredovisats i en rapport från Miljostyrelsen (nr 67,1993) med titeln "Forsog med anvendelse av kompost i gronne områder". Projektarbetet har utförts vid Forskningscentret for Skov og Landskab och med Palle Kristoffersen och Ulrik Reeh som ansvariga.

I rapporten redovisas resultaten från fyra fältförsök. I två av försöken har man undersökt kompost som matjordsersättning vid etablering av bok respektive gräs. I de två övriga försöken har man undersökt kompostens möjligheter att ersätta eller komplettera flis som täckmaterial för att minska ogräsförekomst vid etablering av ek.

I försöken användes kompost från två anläggningar: Sengelose Kompost respektive Gentofte Formuldningsanlaeg. Sengelose-komposten produceras av park- och trädgårdsavfall från hela Köpenhamns-regionen. Dessutom ingår mindre mängder stallgödsel, halm och avfall från livsmedelsindustrier som råvara. På anläggningen tillämpas madrasskompostering med ca två års omloppstid.

På Gentofte sker komposteringen i strängar med 9-12 månaders omloppstid. Råvaran utgörs av park- och trädgårdsavfall från tre kommuner i Köpenhamnsområdet. I Danmark används årligen ca 150 000 m3 mullrika jordmaterial vid bygg- och anläggningsarbeten. En stor del har tveksam kvalitet med hög andel råjord. Ofta innehåller jordarna betydande mängder ogräsfrön.

Ett kompostbaserat jordförbättringsmedel borde ha goda möjligheter att konkurrera på marknaden genom både bättre kvalitet och ekonomi. Sållad kompost betingar ett pris på 65 kr/m3 från Gentofte och 85 kr/m3 från Sengelose vid samlat köp av 500-1000 m3.

Ren mulljord betingar ett pris av 61 kr/m3. För den sand som komposten lämpligen kan blandas med är kostnaden ca 25 kr/m3.

I de två försök, där kompostmaterial användes istället för matjord, ingick följande försöksled:

På försöksplatsen togs matjordslagret bort och ersattes med de olika materialen enligt ovan. Som kontrolled (led 0) återutlades den borttagna matjorden.

Bok utvaldes som en av testväxterna eftersom den erfarenhetsmässigt är svår att etablera i grönområden. I försöket studerades etableringsförmåga, höjd och sundhet hos försöksplantorna under åren 1990-1992.

Resultaten visade att endast i led 3 (1/3 Gentofte-kompost, 2/3 sand) var etableringen tillfredsställande och tillväxten signifikant större jämfört med kontrolledet. Det är dock svårt att dra några säkra slutsatser eftersom det under försöksperioden var två år med extrema klimatbetingelser. 1990 var mycket nederbördsrik, 1992 var ett extremt torrår. De blöta förhållandena under etableringsåret 1990 har förmodligen missgynnat de led där mineraljord ingick jämfört med de led där kompost blandades med sand.

I gräsförsöket, som också pågick 1990-1992, undersöktes samma försöksled som i försöket med bok. I försöket registrerades under alla år grästäckning, gräslängd, gräsfärg och ogrästäckning. Resultaten visade att etableringen var dålig i de led där Gentofte-kompost användes. Detta beror förmodligen på att komposten var omogen efter den relativt sett korta behandlingstiden i anläggningen. Under den tredje växtsäsongen hade dock det gräs som väl etablerats en god tillväxt och "sund" färg. Bäst resultat, om alla försöksår och bestämningar medräknas, uppvisade de led där Sengelose-kompost och sand ingick.

Frågeställningen i de två marktäckningsförsöken var om kompost kan användas under täckflis som kväveleverantör för att ersätta det kväve som förbrukas när flisen förmultnar. Kompost är billigare på marknaden än flis eller täckbark.

Två försök anlades, ett på lerjord och ett på lättare jord. I alla försöksparceller utlades 13 cm täckmaterial i följande kombinationer:

Som testväxt användes ek, planterad 1989. I försöken registrerades etableringsförmåga, tillväxt och sundhet under 1990-1992.

Resultaten uppvisade inga klara tendenser. Vid användning av 4 cm Sengelose- kompost var tillväxten signifikant bättre än led 0. Samtidigt uppmättes den sämsta tillväxten av alla i ledet med 8 cm Sengelose-kompost.

Det var endast i försöket på lättare jord som komposten kunde påvisas ha en signifikant positiv inverkan på tillväxten. Detta kan troligen hänföras till frigörelse av växtnäringsämnen, som det råder brist på i jordar med lågt lerinnehåll.

Rapporten kan beställas från Miljostyrelsen, tel. 32660100.