movium.slu.se

Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara med och påverka sin egen närmiljö. Foto: Lena Jungmark.

Tidskriften Stad
STAD 24

Var kommer barnen in?

Publicerad 5 mars 2019

Hur effektiv är barnkonsekvensanalys, BKA, som planeringsinstrument, frågar sig Katja Andersson Teleman och Maria Nordström, båda med lång erfarenhet av arbete med BKA i Stockholm.

 

Barnkonventionen blir lag i Sverige den 20 januari år 2020, en historisk händelse då barns rättigheter skrivs in i lagen. Genom den nya lagen aktualiseras demokratifrämjande frågor för barn. En sådan fråga gäller barnvänlig stadsplanering. Kan den nu realiseras i planprocessen eller förblir den en tom fras?

 

I mitten av 1980-talet infördes plan- och bygglagen, PBL. Innan PBL tillgodosågs barns behov av fysisk miljö i stadsbyggandet av statliga normer och bestämmelser. Dessa baserades på empiriska undersökningar av barns behov av plats för lek och rörelse, och de resulterade i välfungerande utemiljöer för barn.

 

När de senaste stora utbyggnadsprojekten startade, med särskild fart och omfång i Stockholm, fanns inga sådana bestämmelser längre. Det är nu upp till varje kommun att styra över sin egen stadsplanering. FN:s barnkonvention har tillkommit under tiden och Sverige blev 1990 ett av de första länderna att ratificera dokumentet. Konventionen åberopas för att bevaka barns intressen i samhället, men utan någon konkret och preciserad innebörd inom stadsplaneringen.

 

Skiftande intresse

Ett försök att konkretisera barnkonventionen i stadsplaneringen blev barnkonsekvensanalyser. Intresset har varit skiftande i kommunerna. Stockholms stad har under 2010-talet tagit olika initiativ till BKA. Topia landskapsarkitekter har arbetat med barnkonsekvensanalyser i Stockholmsområdet sedan 2012 och vi kan nu börja se resultatet av våra utredningar i den byggda miljön.

 

Goda resultat av vårt arbete är flyttade markanvisningar, tillägg av lekplatser och trygghetsförbättrande åtgärder. Vår erfarenhet är också att kommunala tjänstepersoner ofta bemöter barnkonsekvensanalyser med stort engagemang under planprocessen. Trots detta ser vi också att barnens behov ofta negligeras när de ställs mot krav som regleras i lag eller som anses mer nödvändiga. Byggaktörers lönsamhetskrav, trafikfrågor och tillgänglighetskrav är några typiska exempel.

 

Bristen kvarstår

Vi kan konstatera att bristen på friyta så gott som alltid kvarstår i nybyggnadsprojekt med hög exploateringsgrad. Höga exploateringstal leder till skuggiga gårdar och mindre grönytor vilket i sin tur bland annat leder till högre slitage. Det har visats och debatterats flitigt både i media och inom branschen. De strategier kommunen presenterar för sitt sociala hållbarhetsarbete, till vilket BKA kan räknas, är knappast synliga i stadens nya bostadsområden. Barns hälsa och utveckling äventyras av den bristfälliga och ibland obefintliga utemiljön, trots att vi vet att den är deras utvecklingsmiljö och en förutsättning för god hälsa.

 

Utifrån våra erfarenheter drar vi slutsatsen att BKA kan vara ett bra planeringsverktyg men att den i sin nuvarande form inte påverkar barns utemiljö i den utsträckning som behövs. Normer och bestämmelser för planeringen av kvantifierbar friyta är enda garantin för att säkerställa en god utemiljö för barn.

 

Stort framsteg

Sedan 2016 har vi deltagit i en ny typ av BKA för stadsutvecklingsprojektet Alvik östra, kallad Integrerad barnkonsekvensanalys, IBKA. Att vi har getts möjlighet att följa hela stadsplaneringsprocessen från tidigt programarbete till samrådsförslag, och kontinuerligt fått tillfälle att föra fram barns behov av utemiljö, ser vi som ett stort framsteg för barnperspektivet i Stockholms stadsutveckling.

 

För att stärka BKA:s status och användbarhet i planprocessen föreslår vi följande åtgärder:

• Riktlinjer och styrmedel med kvantifierbara mål behövs för att säkerställa barns friyta.

• Starta BKA-arbetet samtidigt med planprocessen. Då finns förutsättningarna för att påverka grundläggande frågor som kvantitet av grönyta, antal parker, storlek på förskolegårdar och dragning av rörelsestråk.

• Integrera BKA i hela planarbetet.

• Avsätt pengar för BKA-arbetet och likställ BKA med andra utredningar.

• Låt BKA finnas med som förutsättning vid nyproduktion och ställ krav på att byggaktörerna ska presentera en strategi för hur BKA ska realiseras i projektet.

• Arbeta för en bred representation i BKA-teamen.

• Stärk samarbetet mellan praktiker och forskare. Dela erfarenheter och bygg argument tillsammans. Utveckla och använd de metoder som passar bäst i olika projekt.

• Följ upp BKA med undersökningar av planeringsinsatsernas resultat.

• Samla och sprid erfarenheterna så att en god BKA-praxis kan skapas och underlätta för planeringen av barnvänliga stadsmiljöer i framtida projekt. När sådana åtgärder genomförs kommer barnkonsekvensanalys att vara ett stort steg mot en mera barnvänlig stadsmiljö för barn – och därmed ge barnkonventionen en reell innebörd.

 

MARIA NORDSTRÖM och KATJA ANDERSSON TELEMAN

Maria Nordström är miljöpsykolog, gästforskare vid SLU, Alnarp, medlem i styrgruppen för European Network for Child Friendly Cities, ENCFC.

Katja Andersson Teleman är landskapsarkitekt LAR/ MSA. Topia landskapsarkitekter. Arbetar med barnkonsekvensanalyser och gestaltning av barns utemiljö.

 

Den 20 mars hålls en nationell konferens på ArkDes i Stockholm om hur stadsmiljöer för barn planeras och byggs. Arrangörer är Tankesmedjan Movium, SLU, ArkDes, Arwidssonstiftelsen, Boverket, Folkhälsomyndigheten och Nätverket BUMS. Program här.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.