movium.slu.se

Foto: Gunnar Cerwén

Tidskriften Stad
STAD NR 22 - Bonusläsning

Vi mår bra om skogen mår bra

Publicerad 14 september 2018

Gunnar Cerwén samtalar med professor Iwao Uehara om skogsbad och skogsterapi i Japan.

 

Det är en solig marsdag i Tokyo. Jag har just stigit av bussen vid Tokyo University of Agriculture som ligger i metropolens västra utkant. Jag har tagit mig hit för att träffa professor Iwao Uehara, en av pionjärerna kring skogsbad och skogsterapi i Japan. Med sina 25 år inom ämnet är han en av dem som forskat allra längst kring skogens helande förmåga.

 

Uehara utstrålar både lugn och energi där han möter upp vid universitets entré. Mycket av sitt arbete bedriver han i fält. Kanske är han själv ett levande exempel på vad som händer när man vistas ofta i skogen, tänker jag innan vi går in på universitetet. Laboratoriet där vi ska ha mötet ligger ett par våningar upp. Miljön är charmigt akademisk och rummet är fyllt med böcker från golv till tak. Uehara bjuder på grönt te och scones.

 

På skrivbordet ligger några kvistar som doftar färskt av barr. Kvistarna kommer från ett cederträd. Iwao tar upp en av dem och börjar berätta om trädet, allt från kulturhistoria, upplevelsekvaliteter och positiva hälsoeffekter täcker han in. Ceder har, tillsammans med cypress, blivit något av en karaktärsart för skogsbadsrörelsen.

 

Skogsbad är ett begrepp som ursprungligen togs fram av en statlig myndighet i Japan 1982, då med syftet att främja turism. Forskning har senare kunnat påvisa positiva hälsoeffekter i samband med skogsbad, och idag förknippas begreppet främst med hälsa. Skogsbad har visat sig ha ett brett användningsområde, främst i förebyggande syfte, men även för att lindra eller bota sjukdomar som redan uppstått. Uehara menar att det finns tre huvudtyper av patientgrupper som kan ha nytta av skogsbad: 1. Människor med livsstilsrelaterade problem som högt blodtryck, 2. Äldre människor och människor med demens och 3. Människor med stressrelaterad mental ohälsa som utbrändhet.

 

Uehara har utvecklat en form av skogsbad som han kallar för skogsterapi. Hans arbete utgår alltid från de lokala förutsättningarna och deltagarnas situation. Gång på gång återkommer han till patientkontakten som en av de mest centrala aspekterna att ta hänsyn till. Många av patienterna som behandlas är känsliga och det är därför det är så viktigt hur patientkontakten sker.

 

– Man kan ha den allra bästa skogen, men om skogsterapeuten inte kan hantera människor spelar det ingen roll. Då kan en bra skog bli en dålig skog. Den sociala relationen till patienten måste alltid fungera, säger han.

 

Tyvärr är det inte alla terapeuter som tänker på detta. Utbildningen av terapeuter i Japan sker inom en stor organisation som enligt Uehara använder delvis tveksamma metoder och som drivs av ekonomiska intressen. Han menar att det finns en risk att detta kan skada ryktet för skogsbadsrörelsen.

 

Intresset för skogsbad är stort i Japan. Uehara har arbetat med sina idéer i landets samtliga 47 prefekter. Det är allt från skolor och förskolor till sjukhus och kontor som hör av sig till honom, och intresset växer hela tiden. Trots stort intresse och övertygande forskning används skogsbad relativt sällan i den etablerade sjukvården, vilket till stor del beror på kostnaden. Det finns en utbredd tilltro till skogsbadets förebyggande hälsoeffekter, men även skeptiker. Någon subventionering finns inte i dagsläget.

 

Jag frågar Uehara vilka egenskaper som är viktiga hos en skog och undrar om han har några tips för planering, skötsel och gestaltning.

 

– Visst är skogens kvalitet viktig, svarar han. Men varje projekt är unikt och det viktigaste är att ta hänsyn till de lokala förutsättningar som råder. Särskilt tillgänglighet är viktigt. Även om vi har en perfekt skog kanske den ligger långt ut på landet, och vi kan nästan aldrig komma oss för att åka dit. Då är det bättre att titta på vad som finns nära.

 

Uehara lyfter fram det han kallar för bortglömda skogar. Med det menar han skogar som har bra tillgänglighet och strategiskt läge, men som ändå inte används av olika anledningar. Många gånger handlar det om skogsplanteringar med tråkig och monoton karaktär. Om skötseln är eftersatt kan de också bli mörka och upplevas som öde. Ett bra sätt att aktivera sådana skogar är att involvera patienter och närboende, menar han. Alla parter kan vinna på det.

 

– När skogen mår bra mår även vi som människor bra, säger han.

 

Han berättar om ett projekt som han genomförde på uppdrag för ett vårdhem för människor med utmattningssyndrom. Där fanns en skog som hade bra tillgänglighet, men den var mörk och enformig. Genom att ta ned några strategiskt utvalda träd kunde ljus komma in vilket skapade variation. Några av patienterna var involverade i arbetet och Uehara berättar hur detta engagemang ökade deras självkänsla och välmående.

 

– Under arbetet upptäckte patienterna att de kunde göra något bra för sin skog. Att de hade energi att åstadkomma något. Att göra en bra sak.

 

Träden som togs ned fraktades till en glänta i skogen där de användes för att bygga en mötesplats för framtida sessioner. Patienterna kunde sen komma tillbaka och följa den naturliga progressionen i skogen, och se hur skogens markskikt väcktes till liv tack vare det arbete som de själva hade genomfört. Uehara sammanfattar själv sin filosofi på ett bra sätt.

 

– Det krävs inte mycket för att få en bra skogsterapi. Det som är allra viktigast är patientkontakten. Arbetet måste alltid utgå från det. Tillgänglighet och samspel mellan människor och skog är också viktigt. Mår skogen bra så mår vi också bra, avslutar professor Iwao Uehara.

 

Fakta om forskning:

Professor Iwao Uehara har forskat om skogsbad sedan 1993, vilket gör honom till en av pionjärerna i Japan.

 

Mycket av det han gör kännetecknas av mindre och praktiskt inriktade fallstudier med socialt engagemang. Han kallar sin form av skogsbad för skogsterapi, vilket är ett begrepp han själv introducerade 1999.

 

Detta är en bonusartikel ur STAD 22 som kommer ut den 17 september. Temat är Grön stad för hållbarhet - hur ska den skapas?

 

Bli prenumerant!

GUNNAR CERWÉN

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.