movium.slu.se

Tidskriften Stad
STAD 24 - Reflexion

Är du lönsam lille vän?

Publicerad 5 mars 2019

Måste planering med barnperspektiv vara lönsam?

 

Samhällsplanering har utvecklats till ett allt mer komplext och specialiserat maskineri. I vårt yrkesutövande anpassar vi oss, men privat undslipper det åtminstone mig ett och annat morr över den allt krassare synen på exempelvis barnfrågor i stadsplaneringen. Specialisering är nödvändigt, men då och då behövs en lyft blick och en ärligt ställd fråga även i det professionella.

 

Vad är det övergripande syftet med samhällsplanering? Svaret kan bli långt och komplicerat, men också befriande enkelt: samhället är till för att ge alla människor en god livsmiljö. Den sociala, arbetande och lekande människan behöver goda platser för möten, aktivitet och återhämtning. Det är självklart, och vi vet alla hur det känns när vi vistas på platser där vi trivs. Platser som möter våra behov – olika för skilda grupper i samhället, men också olika för varje enskild människa över tid.

 

Det komplicerade svaret är att stadsplanering styrs av prognoser, analyser och prioriteringar, av avvägningar mellan behov som infrastruktur, bostadsförsörjning, skol- och förskoleplatser, klimatanpassning med mera. Samhällsmaskineriet vi byggt upp är ett organisatoriskt svar på de krav som ställs på att hantera alltmer komplexa strukturella beslut. Resultatet syns i den byggda stadens utformning. I denna kontext smäller kvantifierbara värden högst, sådana som kan räknas hem och valideras.

 

Kan ett barns uppväxt över huvud taget räknas hem? Var finns kalkyler som visar på långsiktig vinst av att avsätta fler kvadratmeter skolgård för ett barn? Vilken ekonom kan räkna hem värdet av bra skolvägar där barn kan leka, röra sig och få kontakt med natur IRL? I ett samhälle besatt av att validera och där värde blivit lika med ekonomiskt utfall har barnperspektivet och barnets perspektiv liten, om någon, möjlighet att få genomslag.

 

Kanske har det gått så långt att varken vår goda vilja, minnen av den egna barndomen, föräldrainstinkt eller det faktum att vi en gång varit ett föregångsland inom samhällsplanering för barn inte spelar någon roll längre?

 

Om syftet med stadsplanering är att ge en god livsmiljö för alla människor ingår även barn. Vi har redan kunskap om hur värdefullt det är att barn ges möjlighet att leka utomhus. Vi vet att både yta och kvalitet påverkar barns lek. Vi vet också att utevistelse påverkar barns hälsa, koncentration och utveckling till hela människor. Ändå tillåter vi att samhällsplanering och prioriteringar orienterar efter lönsamhet. Vad kan tvinga fram beslut som styr åt ett annat håll? Måste planering med barnperspektiv vara lönsam för att få genomslag?

 

Den 20 mars arrangerar Boverket, Folkhälsoinstitutet, Arwidssonstiftelsen, Tankesmedjan Movium, ArkDes och nätverket Bums en nationell konferens där denna fråga ställs på sin spets. Konferensen Får barnen plats i framtidens städer? En konferens om barnperspektivet i svensk stadsplanering tar avstamp i ett historiskt perspektiv men vill framför allt peka framåt. Är det möjligt att åter sätta människan och därmed barn i centrum i svensk stadsplanering? Den frågan ställer vi till politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner i ledande befattning. Och vi hoppas på ett svar.

 

Se program för konferensen här

LENA JUNGMARK
Nationell koordinator barns och ungas utemiljö

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.