movium.slu.se

Movium Magasin
Debatt nr 1 2013

Kreativ planering för framtiden?

Publicerad 11 mars 2013

Sverige är ett stort land med få invånare. Det har inte kostat oss något att bebygga vår natur och våra åkermarker när oljan varit billig och maten kunnat importeras från andra länder. Men vi har inte råd att fortsätta en sådan planering. Vi borde redan ha funnit mer kreativa lösningar, menar Anders Larsson, landskapsarkitekt verksam vid SLU i Alnarp.

 

Kartan här bredvid visar grovt hur vi planerar våra städer i Skåne idag. I Köpenhamns tätort bor det ca 1,2 miljoner invånare, dvs lika många som i hela Skåne. I Köpenhamns storstadsområde bor det hela 2 miljoner invånare. I den här kartan har vi flyttat ihop de orange fläckar som symboliserar Skånes tätorter till en enda agglomeration kring Malmö.

 

Vi har dock valt bort orter med mindre än 836 invånare. Vollsjö är den minsta ort som tagits med. ”Supermalmö” innehåller alltså mindre än 1,2 miljoner människor, men upptar betydligt större landareal än Köpenhamns storstadsområde på 2 miljoner invånare.

 

Jämförelsen kan tyckas orättvis, då mindre tätorter tar proportionerligt större yta per invånare i anspråk, eftersom det till exempel inte finns några riktigt täta områden i centrum av de mindre samhällena. Varje orange fläck innehåller dessutom en hel del grönstruktur. Dock – vid en hastig jämförelse via Eniros flygbilder ser det faktiskt ut som att Köpenhamn innehåller mer grönstruktur än många skånska tätorter ...

 

En anledning till att det blivit så här är att vi har ett stort land med få invånare. Det har inte kostat oss något att bebygga vår natur och våra åkermarker, när dessutom oljan varit billig och maten kunnat importeras från andra länder.

 

Varför inte bygga ännu ett shoppingcenter med parkering i markplan – billigt och snabbt? Tja, till att börja med blir det ganska dyrt på sikt. Vissa beräkningar gör till exempel gällande att dubbla avståndet från centrum av en tätort leder till dubbla kostnader för kommunernas underhåll av infrastrukturen (VA, vägar mm).

 

Andra beräkningar har visat på att en kommun på 25 års sikt kan spara 40 procent av sina totala, årliga underhållskostnader på att bygga tätt snarare än att sprida ut bebyggelsen. Men långsiktiga ekonomiska konsekvensanalyser av olika utbyggnadsstrategier ingår tyvärr inte i den kommunala planeringsverksamheten. Onödigt?

 

Tillgången på olja och livsmedel ökar inte heller på samma sätt som tidigare. Idag är faktiskt oljeförbrukningen fyra gånger så hög som nyupptäckten av olja. Åkermarken försvinner i rasande takt – 275 hektar om dagen i Europa för tillfället. I Sverige bygger vi mest på åkermark som har tio gånger högre avkastning än världsgenomsnittet. Och som om detta inte vore illa nog, så dras vi med en åldrande världsbefolkning som, precis som dagens ungdomar, inte ser bilen som lika nödvändig som tidigare generationer. Det man eftersträvar är snarare levande städer, med god tillgång till service, natur och kultur inom gång-, cykel- och kollektivtrafikavstånd.

 

Så – har vi råd att fortsätta att planera våra samhällen så som vi gjort de senaste decennierna? Nej – vi borde redan ha funnit mer kreativa lösningar. Det tar tid att bygga upp ett ordentligt elektrifierat kollektivtrafiknät och spännande (täta och gröna!)

stadsmiljöer, vilket kommer att vara en förutsättning för kommunernas framtida attraktivitet och ekonomiska bärkraft.

 

Titta en gång till på kartan här ovanför och fundera över var den framtida sydskandinaven vill bo i framtiden – Köpenhamn eller Supermalmö, och vilken av dessa strukturer som är mest ekonomiskt fördelaktig att satsa på för kommunerna?

Anders Larsson
landskapsarkitekt verksam vid SLU i Alnarp

Sidor