movium.slu.se

Parc Clichy-Batignolles – Martin Luther King, Paris. Foto: Titti Olsson

movium.slu.se

Parc Clichy-Batignolles – Martin Luther King, Paris. Foto: Titti Olsson

movium.slu.se

Parc Clichy-Batignolles – Martin Luther King, Paris. Foto: Titti Olsson

Nyhet

Hur blir ekosystemtjänster mainstream?

Publicerad 20 januari 2018

Jag deltog på två konferenser under slutet av 2017 för att särskilt bevaka urbana ekosystemtjänster. Den första var slutkonferensen för C/O City ”Gröna lösningar skapar levande städer” i Stockholm, den andra var Plattformsdagarna i Göteborg som arrangerades av de fem myndigheterna i den nu nedlagda Plattform för hållbar stadutveckling, som ersatts av Rådet för levande städer där tio myndigheter ingår.

 

C/O City påbörjades 2011 för att kunna uppfylla målen i miljöprogrammet för den nya stockholmsstadsdelen Norra Djurgårdsstaden som har visionen att vara en miljöstadsdel i världsklass. Med hjälp av finansiering från Vinnova har tretton partners i C/O City arbetat med att ta fram kunskap och sprida metoder för hur stadsnatur kan bidra till mer hållbara städer. Konferensen ”Gröna lösningar skapar levande städer” var således helt fokuserad på urbana ekossystemtjänster och bör ha varit den största svenska konferensen någonsin om detta, då den samlade nästan 300 personer.

 

I olika föreläsningar och sessioner presenterades viktiga delar ur projektet om hur ekosystemtjänster kan främjas genom planering, värdering, grönytefaktor och praktiska erfarenheter.

 

Då jag är insatt i C/O Citys arbete sedan tidigare, bland annat genom inspirerande studiebesök i Norra Djurgårdsstaden samt genom deras utmärkta publikationer, tyckte jag det var mest intressant att höra miljöminister Karolina Skog tala initierat om ekosystemtjänster i städerna och vilka satsningar regeringen gör för dem.

 

Ministern konstaterade att det gröna inte har fått tillräckligt utrymme i stadsbyggandet och att staten har varit för passiv i stadsutvecklingen, vilket det ska rådas bot på genom nya statsanslag och den nationella stadsutvecklingspolitiken ”Levande städer” där regeringen vill stärka kommunernas förutsättningar att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer.

 

Hon nämnde flera goda exempel: dagvattenhanteringen i Augustenborg, innergårdar med olika biotoper från BiodiverCity-projektet och Uppsalas plantering av träd som sänker lufttemperaturen vid äldreboenden vilket bidrog till att Uppsala blev årets klimatkommun, men hon ville också att vi skulle sluta tänka projekt och göra ekosystemtjänster mainstream. För detta har regeringen avsatt totalt 1 150 miljoner kronor under åren 2018-2020 i ”Investeringsstöd för gröna städer” som är ett bidrag till kommuner för investeringar i åtgärder för att främja stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.

 

Annat intressant som ministern sade var att det statliga stödet för att skapa mer odlingsmark genom att dika ut våtmarker fått negativa konsekvenser. Vattnet rinner ut för snabbt, vilket har skapat översvämningsproblematik som man försöker åtgärda bland annat genom stödet för att anlägga våtmarker. Nyheten var att detta stöd också skall gå att söka för urban miljö. En rolig tanke med en våtmark inne i en stad! Hon konstaterade också att den skyddade naturen ligger långt från städerna och att det behövs mer fokus på stadsnära natur.

 

Karolina Skog avslutade med att säga ”Framtiden är att ha med sig ekosystemtjänster hela tiden.” Så hur gör vi ekosystemtjänster mer mainstream?

 

På konferensen överhörde jag någon från förvaltningssidan i Stockholm som hade en stark oro för drift- och skötselkostnaderna för de naturbaserade lösningarna (återkommer nedan till begreppet) i Norra Djurgårdsstaden. Och det är nog ofta där vi hamnar - i oron för kostnader, både i anläggning och i förvaltning av naturbaserade lösningar, specifika budgetposter som kan vara mer kostsamma än mer traditionellt tekniska lösningar. Naturbaserade lösningar är oftast mångfunktionella och ger många sorters långsiktiga värden och samhällsnytta som är svårvärderat jämfört med anläggnings- och driftskostnader för traditionella lösningar.

 

I Moviums kunskapsdialog ”Arbeta med naturen för goda urbana livsmiljöer” på Plattformsdagarna talade vi mycket om ekonomisk värdering, och vår summering blev ”Värdesätt naturen! Den är multifunktionell”. Deltagarna i dialogen uttryckte en frustration över varför vi inte lyckas bättre med att få in ekosystemtjänster i städerna - vi vet ju att det är bra! Vi ser i vårt dagliga arbete hur parker får stryka på foten för exploatering och att man i mindre kommuner och på mindre attraktiva lägen inte vill ställa ”onödiga” krav på byggindustrin.

 

Men på dessa två konferenser har jag hört representanter från tre av våra allra största byggbolag tala sig varma för ekosystemtjänster, och att tydliga direktiv från kommunerna underlättat och skyndat på deras arbete. Ett exempel är att när man började ställa krav på grönytefaktor i Norra Djurgårdsstaden dubblerades de naturbaserade lösningarna (enligt räknemodellen för grönytefaktorn) jämfört med de kvarter som byggdes utan de kraven. Från flera av deltagarna, inklusive en representant för byggindustrin, på C/O City-konferensen höjde sina röster om att det borde ställas lagkrav, vilket dock inte stöddes från Boverkets sida som anser att det är mer lämpligt att staten sprider kunskap, goda exempel och ser till att det finns bidrag att söka.

 

En faktor som jag också tror är viktig för att göra naturbaserade lösningar mer mainstream är att tänka över vilka begrepp man använder. Det känns som en evigt återkommande synpunkt att begreppet ekosystemtjänster är för akademiskt, svårt att använda och i vissa fall används direkt felaktigt. Istället borde det, inom EU- och forskningsvärlden, väletablerade begreppet naturbaserade lösningar (nature-based solutions) användas.

 

Professor Thomas Elmquist på Stockholm Resilience Center har sagt att ”naturbaserade lösningar är tillämpade ekosystemtjänster, till exempel i urbana system. Naturbaserade lösningar involverar design och är i sin natur lösningsorienterad, jämfört med ekosystemtjänster”. Enstaka element och system i och från naturen kan ge ekosystemtjänster. Om de är designade så är de naturbaserade lösningar. Enkelt uttryckt; naturbaserade lösningar ger ekosystemtjänster.Vi har en bra bit kvar för att naturbaserade lösningar ska bli mainstream men genom kunskap, krav och bidrag (och rätt terminologi!) är jag övertygad om att vi är på väg i rätt riktning för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer.

 

HARALD KLEIN

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor