movium.slu.se

Foto: Nils Schröder

Nyhet

Hej Vera Esaiasson!

Publicerad 23 augusti 2019

I nästa nummer av Tidskriften STAD tittar vi närmare på gaturummet. När vi arbetade med det temat fick vi kontakt med dig, som är nyutexaminerad väg- och vatteningenjör från LTH. Vi blev nyfikna på ditt examensarbete som handlar om sommargågator. Hur kommer det sig att du valde att titta närmare på det?

 

- Min första kontakt med sommargågator var Friisgatan i Malmö. Jag gillade med en gång atmosfären och överraskningsmomentet förändringen innebar. Även idén att använda offentliga platser på ett tillfälligt sätt tyckte jag var spännande som sådan, speciellt i Sverige där vi har så tydliga årstider och skiftande förutsättningar för uteliv. När det var dags för mig att skriva masteruppsats letade jag runt och upptäckte jag snabbt att det fanns väldigt få studier om just sommargågator, trots att de bara blir fler och fler. Framför allt saknades en heltäckande studie som jämförde olika projekt och samlade erfarenheterna. Så, jag bestämde mig helt enkelt för fylla i den luckan och göra en studie över alla Sveriges sommargågator, från Luleå till Ystad, för att se vad som kunde sägas om projekten generellt.

 

Vad kännetecknar en lyckad sommargata?

 

- Först och främst kännetecknas en lyckad sommargågata av fler människor och färre bilar än i vanliga fall, ja mer liv och rörelse med andra ord. Gatan fylls av aktiviteter, uteserveringar, möbler och växter som gör gatan trevlig att gå längs, samtidigt som det hindrar bilar från att köra in. Sedan är det ju allmänt känt att svenskar har ett stort fikasug så det är ofta ett plus om det finns caféer och restauranger längs med gatan. Erfarenheterna visar nämligen att caféerna, av naturliga skäl, mer än gärna flyttar ut i gatan och skapar uteserveringar som bidrar till folkvimlet. Ett annat kännetecken är att sommargågatan kommer till genom samarbete mellan kommunen och aktörer på gatan. Om dessa möts, delar med sig av idéer och skapar tillsammans verkar resultatet bli som bäst.

 

Du har gjort en handledning också – hur vill du att den ska användas?

 

- Min guidebok ”Planerarens guide till sommargågatan” är framför allt tänkt att användas av kommuner som har, eller vill testa, en sommargågata. Eftersom att en masteruppsats sällan är en bladvändare har jag samlat mina viktigaste slutsatser i den här onlineboken. Jag har försökt göra den inspirerande och lättläst genom att blanda text med bilder. Själva upplägget är utformat för att guida tjänstepersoner mellan framgångsfaktorer och fallgropar i det praktiska arbetet från förslag till färdig sommargågata. Om man som kommun är intresserad av guideboken kan man maila mig (vera.esaiasson@gmail.com) så delar jag mer än gärna med mig.

 

Berättat för Titti Olsson

 

Mer om nästa STAD:

STAD nr 26 med temat gatans rum kommer ut den 16 september.

Vårt släppmingel håller vi som vanligt på FormDesign Center i Malmö dagen efter, det vill säga den 17 september. Vår samtalsgäst denna gång är sociologen Erik Hannerz som forskar om subkulturer och deras lek med stadens gränser.

 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor