movium.slu.se

Foto: Privat

Nyhet

Hej Maria Nordström!

Publicerad 1 oktober 2018

Du är med och samordnar nästa möte i nätverket Barn, unga och byggd miljö, BUB, som hålls den 24 oktober på SLU i Alnarp. Vad handlar mötet om denna gång?

– Temat för vår träff är barnkonsekvensanalyser, BKA. Hur fungerar metoden och vilken effekt har egentligen BKA haft sedan man började använda metoden i början av 1990-talet? Har BKA lett till en bättre utemiljö för barn? Är det en metod som lämpar sig för att uppnå ett konkret resultat eller är det främst ett politiskt instrument för att visa att barns röster har efterfrågats i utbyggnadsprojekten? 


Används barnkonsekvensanalyser ofta i planeringen?

– Ja, det verkar som om man alltmer använda sig av BKA som planeringsverktyg i olika kommuner, trots att det alltså fortfarande är oklart vilka de konkreta resultaten är. Under årens lopp har åtskilliga personer inom stadsplaneringen till och från arbetat med BKA. Redan tidigt hade vi i BUB en första utförlig och intressant presentation av en barnkonsekvensanalys, den gången handlade det om en plan för utbyggnaden av Hjorthagen i Stockholm. 


Varför började man använda barnkonsekvensanalyser?

– År 1990 ratificerade Sverige BarnkonventionenFör att belysa vilka konsekvenser stadbyggnadsprojekt kan ha för barn lanserade Barnombudsmannen barnkonsekvensanalyser som ett praktiskt sätt att omsätta Barnkonventionen i planeringen. Själv engagerades jag för att göra en barnutredning som det kallades då. Det handlade om ett skolgårdsprojekt i Aspudden i Stockholm. Kanske hade den ”utredningen” inte kommit till om inte uppmärksamheten på konsekvenserna för barn av stadsutbyggnadsprojekten vaknat tack vare Barnkonventionen 1990. Men nästan 30 år senare är frågan alltså fortfarande obesvarad. Vad är BKA för slags ”planeringsverktyg”? Det finns inga studier av BKA, bara enstaka rapporter, artiklar och pm. Kanske är det dags att göra en studie så att vi kan få klarhet i styrkan och svagheterna hos barnkonsekvensanalyser! 


Vem kommer och föreläser i Alnarp?

– På programmet har vi föreläsare som berättar om sina erfarenheter från våra tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö. Göteborg är den stad som allra först antog utmaningen att formulera ett arbetssätt för att förverkliga Barnkonventionen. Två synnerligen kunniga och långvariga medarbetare inom Göteborgs kommun, Vanja Larberg och Mie Svennberg, kommer till BUB för att berätta om hur kommunen fortsätter att arbeta med barnkonsekvensanalyser.

 

I Stockholm pågår en omvälvande utbyggnad av staden som kanske är unik. Det drabbar stadens yngsta invånare på ett sätt som väckt debatt i flera år. I synnerhet landskapsarkitekter har slagit larm och påtalat hur barnens utemiljö krymper starkt – eller försvinner helt. Från stadens sida har vissa initiativ tagits för att stärka barns och ungas intressen i stadsplaneringen och skrifter har publicerats om stadens policy. Staden har också tagit initiativ till och genomfört BKA i vissa stadsdelsområden. Under de senaste åren har man utvecklat så kallad integrerad BKA i åtminstone två utbyggnadsprojekt. Integrerad BKA, IBKA, är en radikal åtgärd som innebär att barns intressen ska bevakas under hela planeringsprocessen genom närvaro av BKA-utförare. Vart detta kan leda är ännu för tidigt att uttala sig om. Katja Andersson Teleman på Topia Landskapsarkitekter, som deltagit i en stor och nyss avslutad IBKA, kommer och berättar om sina erfarenheter.

 

Malmö, som är en stad känd för sin framsynta park- och grönområdesplanering, har arbetat på ett annat sätt. Med riktlinjer och bygglovsgranskning av utemiljöer för barn har man konkret tagit itu med frågan om att värna barns tillgång till utemiljön i staden. Anne Brontérfrån stadsbyggnadskontoret i Malmö ska berätta hur barnintresset bevakas i kommunens planering.

 

Vid SLU i Uppsala har Kerstin Nordin tillsammans med kollegor utvecklat planeringsinstrumentet Barn-GIS. Det är provat i många projekt och har även vidareutvecklats. Kerstin Nordin kommer till BUB och berättar mer om det arbetet. Och sist på programmet väcker Clarissa Kugelberg, nätverket BUMS i Stockholm, en avgörande fråga som vi inom BUB ställt oss många gånger: Var finns politikernas intresse för barns behov när det gäller den fysiska miljön i våra städer?

 

Här finns programmet >>

 

TITTI OLSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor