movium.slu.se

Kerstin Nilermark, fd samhällsbyggnadschef i Höganäs, har fått ett utredningsuppdrag av Tankesmedjan Movium. Foto: Fredrik Jergmo

Nyhet

Hej Kerstin Nilermark!

Publicerad 10 januari 2018

Du har fått ett utredningsuppdrag av Tankesmedjan Movium. Vad handlar det om?

Tankesmedjan Movium har sedan 2006 ett nationellt ansvar att sprida och utveckla kunskap om barns och ungas samspel med utemiljön. Uppdraget innebär att dels ta fram en historiebeskrivning av vad som gjorts under de elva år som gått, och dels att göra en in- och omvärldsspaning på vilka förväntningar som finns inom området; kanske främst inom tankesmedjan själv och SLU:s nätverk för Barn och Landskap, men också hos statliga verk, departement och andra aktörer. Att samla in goda internationella exempel från organisationer som driver ett framgångsrikt arbete kring barns och ungas utemiljö ingår också.  


Vad har du kommit fram till så här långt? 

Min uppfattning är att det gjorts otroligt mycket med fokus på barns och ungas utemiljö inom tankesmedjan Movium, och i samarbete med andra aktörer, till exempel i olika nätverk. Ett otal publikationer finns att tillgå, och vad jag nu söker är svar på frågan varför olika frågor blir aktuella under en viss tidsperiod. Ofta handlar det om en oro för trafikmiljön, för barnens hälsa eller andra hotbilder. Under de här elva åren kan man nog säga att barn har fått betydligt mindre rörelsefrihet genom olika tendenser i samhällsutvecklingen; barnen är i skola och förskola hela dagen där utemiljön därför får en väldigt stor betydelse, trafiken och de vuxnas stress har ökat varför många barn inte får röra sig till och från förskolan eller fritidsaktiviteter. Förtätningar och privata skolaktörer har inneburit att skol- och förskolegården minskat i yta, och i vissa fall till och med försvunnit! Och barnens intressen har blivit mer och mer inomhusrelaterade med den digitala utbyggnaden.


Finns det något som pekar på en positiv utveckling vad gäller barns och ungas utemiljö?

– Jag hoppas hitta någon aktuell fråga som triggats av en positiv tanke. Kanske barns möjlighet att delta i tidiga skeden kring frågor rörande sin miljö är en sådan? Där vår vilja till ett demokratiskt samhälle kan föra arbetet vidare. 


Vilken betydelse tror du att barnperspektivet kommer att ha i framtida planering?

– Staden och samhället måste passa alla. Genom att använda sig av barnperspektivet kommer man åt många svaga och utsatta gruppers behov. Det som är bra för barn och unga i utemiljön är nog bra för de flesta. Sedan kunde det inte skada om vi tog till oss lite av den lekfullhet och nyfikenhet som barn och unga ofta har; både mötesplatser och själva mötet kan bli mer lustfyllt – över generationsgränserna.

TITTI OLSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor