movium.slu.se

Anders Wånge Kjellsson. Foto: Anders Rasmusson

Nyhet

Hej Anders Wånge Kjellsson!

Publicerad 27 mars 2018

Du är verksamhetschef på Naturskolan i Lund, som med brett kommunalpolitiskt stöd arbetat i snart 30 år med att förädla stadens skolgårdar. Varför är skolgården en viktig plats för barn?

– Ja, det långsiktiga utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar startade redan 1992. Det bedrivs fortfarande aktivt och förbättras hela tiden. Vi har under många år även arbetat för mer utomhuspedagogik, och då är skolgården den närmaste arenan. Det är bara att öppna dörren och kliva rakt ut. Dels handlar det om att främja en bättre hälsa genom att minska stillasittandet i skolan. För mig handlar det även om likvärdighet. En varierad undervisning, med både teoretiska och praktiska moment inne och ute, ger fler elever chans att lyckas. Skolgården är också viktig för att låta elever smälta och bearbeta intryck från skoldagen. Den är ett frirum där många olika behov ska tillgodoses, alltifrån stillhet och avskildhet till mer vidlyftig fysisk lek och aktivitet. En bra skolgård bjuder på möjligheter till utmaningar och positivt risktagande. Då kan barn och elever också utveckla sin egen förmåga att känna igen, hantera samt bedöma risker och på så sätt skydda sig själva.


Sedan några år har ni 1 miljon kronor i ekonomiskt stöd till verksamheten. Nu arrangerar ni en rundtur för att se vad som hänt runt om på skolgårdarna. Ge oss några förhandstips på vad man kan uppleva om man åker med!

– Den 24 april fyller vi en buss med olika aktörer som är inblandade i barns och ungas utemiljöer. Denna studietur, som vi kallar ”Vart tog miljonerna vägen?”, riktar sig till anställda i Lunds kommun, men även deltagare från andra kommuner och organisationer är välkomna i mån av plats. Det kan till exempel vara pedagoger, förvaltare, entreprenörer, administrativa chefer och politiker. Bussen tar oss till enheter som lyssnat och tagit barnens små och stora drömmar på allvar och förverkligat dem ute på skol- och förskolegården. Barn från 1–16 år och vuxna har tillsammans byggt vattenlek, utescen, båt, klätterställning, trädkoja, utekök, uteklassrum och planterat växter i olika syften. Vi belyser också hur skolor och förskolor samverkat med omvärlden för att få till en förändring i utemiljön.


Tankesmedjan Movium har sedan 2006 i uppgift av regeringen att värna barns urbana livsmiljöer och vi har engagerat oss mycket i skolgårdsfrågan. Vi utvärderar just nu vad vi gjort under åren för att kunna identifiera vilka frågor vi ska fördjupa framöver. Vi vill till exempel gärna se skolgården både som en viktig miljö för barn och en del av det urbana landskapet. På vilket vis tycker du att skolgården kan vara en del av stadsväven?

– Genom att förvandla karga asfalt- och gräsmiljöer till mer levande miljöer, kan rikare lokala ekosystem skapas på skolgårdar i städer och tätorter. Gröna skolgårdar med rik biologisk mångfald ger chans till mycket upplevelsebaserat lärande samtidigt som de bidrar till den urbana grönstrukturen. Skolgårdar som hanterar dagvatten kan vara både vackra och pedagogiska samtidigt som de fördröjer regnvatten vid kraftiga skyfall och renar dagvatten. Träd och buskar kan utjämna lokalklimatet genom att minska solexponeringen och ge skugga för barn och skolbyggnader. Anläggningar med sol- och vindkraftverk kan öka kunskapen hos både barn och vuxna om förnyelsebar energi och hållbar energiförsörjning. På så sätt har Gröna skolgårdar både kraft och potential att väva samman idéer kring urban hållbarhet och ekologisk design med lärande, folkhälsa, välbefinnande, känsla av plats, och samhällsengagemang.


Du är också engagerad i det internationella skolgårdsnätverket ISGA, International School Grounds Alliance. Vi håller just på med ett temanummer av STAD som handlar om barnen och staden och där blir du intervjuad. Varför behövs det ett globalt nätverk för skolgårdsfrågor?

– Den ideella organisationen ISGA är ett globalt nätverk bestående av bland annat pedagoger, planerare och forskare som alla arbetar utifrån sina olika perspektiv, men med ett gemensamt syfte att förbättra utformning och användning av skol- och förskolegårdar runt om i världen. Mycket av problematiken kring dessa frågor är gemensam för olika länder och kulturer, men vi upptäcker också skillnader i kulturell kontext. Det är inspirerande att få kunskap om hur man tänker på andra platser, och utifrån det fundera kring hur det kan omsättas i mitt eget arbete. Jag kan själv se flera saker som har påverkat oss i Lund, bland annat hur vi tänker kring lek och säkerhetsfrågor. Vi har också med inspiration från det globala nätverket dragit igång försök med storskalig odling i samverkan med omvärlden. ISGA har även samlats kring gemensamma internationella uttalanden och forskningsöversikter. Det är en stor styrka att kunna visa på att liknande arbete och tankar finns i hela världen. Eller som nätverkets nestor Susan Humphries från Storbritannien säger: We are much more alike than we are different!

 

Åk med på resan! Läs mer här >>

 

TITTI OLSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor