Projekt: Underhållsskulden

Movium presenterar ett projekt som belyser och analyserar problemet med underhållsskulden och inbjuder intresserade att delta i projektet. Målgrupp för projektet är kommunernas utemiljöförvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar.

Projektledare: Ann-Britt Sörensen, SLU Alnarp

 

OBS! Slutrapporten går att ladda hem som pdf, längst ner på sidan.


Bakgrund

 

Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu antingen måste rivas och nya byggas eller renoveras för pengar som inte finns. Det har skapats ett ”underhållsberg” som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala och ta hand om.  

 

Eftersatt underhåll gäller också anläggningar i utemiljö vilket resulterar i t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning, ökat reinvesteringsbehov och ökade samhällskostnader, medan ett fungerande underhåll däremot är ett sätt att visa omsorg om kommande generationer, om miljön, anställda och anläggningarnas användare. Problemet ligger på flera olika plan och nivåer. Vissa förvaltningar har kontroll över underhållsskulden, men har problem med att arbeta av den då nya underhållskostnader läggs till i samband med nyanläggningar. Andra förvaltningar har över huvud taget ingen kunskap om huruvida de har en underhållsskuld, vilket blir besvärligt vid nedskärningar i budgeten. Dessutom belastas budgeten av eftersläpande underhåll som ska arbetas av. Kontrollen av kostnaderna blir osäker, varför uppföljningar och kontrollaktiviteter är viktiga.


Hur har det blivit så här?

 

Problemet har uppstått av olika anledningar, t ex har förvaltningar inte tillåtits att bygga upp underhållsfonder eller så har medel till underhåll strukits vid budgetering.  Ramar och uppsatta mål för en förvaltnings planer för underhåll av olika anläggningar är nödvändiga för att kunna skapa förutsättningar för ett framgångsrikt underhållsarbete. Det handlar således om en väl genomarbetad underhållsstrategi. Denna strategi är i huvudsak en ”top-management” fråga, som förutsätter att ledningen, politiker och förtroendevalda, förstår både dess betydelse och underhållets karaktär.

 

I den mån underhållsstrategier finns så är de inte alltid dokumenterade, ännu mindre kommunicerade och implementerade. I bästa fall har ansvaret och utförandet lagts ut på en person som fått vissa ekonomiska ramar och i övrigt lämnats att efter bästa förmåga sköta arbetet utifrån egna värderingar. En fungerande underhållsstrategi skulle bidra till att göra det möjligt att sanktionera och dimensionera underhållsresurserna och öka måluppfyllelsen.

 

Vad kan göras?

 

För att få detta arbete att fungera behövs att en väl genomtänkt implementering ingår i underhållsstrategin så att berörda parter känner delaktighet och förstår vinsten med underhåll. För att uppnå god kvalitet i implementeringen, räcker det inte alltid med att informera, andra insatser kan behövas, som t ex utbildning, praktiskt arbete och återkoppling, samt stöd och vägledning, tillräckligt med tid och involvering av andra i processen och inte minst att visa på vinsten med aktivt arbete med underhåll, även i det ekonomisk administrativa arbetet.

 

Själva underhållsarbetet bör i sin tur vara kopplat till en underhållsplan. I denna ska framgå mål och nivåer för underhållet, och vara kopplade till budgeterade medel tillräckliga för att inte bygga på en underhållsskuld.  Finns det bra underhållsstrategier, där underhållsplaner för alla förvaltningens anläggningar och produkter ingår, bör dessa ge en god bild över det årliga behovet av underhåll och kostnaderna för detta.

 

Syfte och problemformulering/frågeställningar

 

Utifrån ovanstående bakgrund, uppstår en rad frågeställningar. Flera av dessa kan undersökas i examensarbeten vid SLU, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, Kristianstad högskolas ekonomprogram m fl. En del frågeställningar ät planerade att undersökas av projektanställd. Exempel på problemområden och frågeställningar är:

 

-    Historik, teorier och erfarenhetsutbyte om underhållsstrategier

-    Dokumentation av fungerande underhållsstrategier och lyckad implementering av dessa, som kan

      anpassas till kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar

-    Hur tydlig är redovisningen av underhåll och underhållsskuld i förvaltningens dokument

-    Underhållsskuldens påverkan på anläggningar och kulturmiljöer

-    Fler frågeställningar framgår i förslagen till examensarbeten

 

Det huvudsakliga syftet med projektet är att studera problemet ur olika aspekter med utgångspunkt från projektets målgrupp. Ett annat syfte är att formulera forsknings-frågor.

 

Metod för genomförande

 

Projektet är upplagt i tre plan; examensarbeten, projekt och sammanställning av dessa. Lämplig metod väljs och anpassas för varje del utifrån frågeställningarna som ska studeras. Samtliga delar ska redovisas såväl skriftligen som vid en rapporteringsdag. Under projektets gång hålls seminarier med intressenterna. Projektet avslutas med en slutrapportering och skriven slutprodukt samt ett Movium Fakta.

Tidplan

 

En student inom landskapsingenjörsprogrammet är igång och arbetar med ett av examensarbetena. Vi är igång med att intressera studenter vid olika universitets och högskolor för att delta i projektet.

 

En osäkerhetsfaktor är om vi inte lyckas intressera studenterna för alla 5 arbetena.

 

Projektet startar i juni 2012. Det kommer att vara ett uppehåll under sommaren för att sedan fortsätta under hösten för att avslutas i december 2013.

 

Intresserade kontaktar projektledaren, Ann-Britt Sörensen, statskonsulent och fil lic, e-post: Ann-Britt.Sorensen@slu.se


 


Projektet Underhållsskulden har fått ett aktivitetsbidrag från Movium Partnerskap. 

Läs mer om Movium partnerskaps aktiviteter här.

 

PDF icon slutrapport_juni_2014.pdf