movium.slu.se

Växtbädd (ej kopplad till den aktuella frågan). Foto: Göran Nilsson.

Rådgivning

Movium Rådgivning – ett smakprov!

Publicerad 24 januari 2019

Välkommen att kika in i Movium Rådgivnings stora databas med frågor och svar! Här svarar Moviums rådgivare Örjan Stål och Henrik Sjöman på en fråga om växtbäddar för träd. Har ni problem med växtsjukdomar, skadedjur eller planteringar på bjälklag? Inga problem, många andra har ställt frågor om det redan. Bli prenumerant i Movium Rådgivning och hitta svaren!

 

FRÅGA:

Hej! Jag undrar vad det finns för rekommendation avseende volym för skelettjord för träd i hårdgjord miljö? Har hört att Stockholms stad arbetar utifrån 15m3 som minimum, men undrar om det finns andra rekommendationer från annat håll?

 

Undrar också hur djupa trädgropar man kan rita som ändå är bra växtmiljöer för trädrötterna och hur långt man kan räkna med att rötterna går ner? Förstår att det är kopplat till syresättning. Så frågan är väl om det är möjligt att sänka hela systemet, dvs en särskild konstruktion där trädet hamnar en bit under markgallret och luftigt bärlager, skelettjord och en luftningsbrunn som försörjer dessa också försänks och kopplar till systemet på en lägre nivå. Ritar på en trädgrop där rothalsen är 0,5 m under marknivå, luftigt bärlager ligger mellan 50-85 cm under marknivå och skelettjord från 85-150 cm under marknivå.

 

Undrar också om man kan rita skelettjord som inte har luftigt bärlager ovanför hela ytan, utan bara delvis kopplar mot luftigt bärlager och luftningsbrunn?

 

SVAR:

Ju större volym på växtbädden, desto närmre kan trädet komma att nå sin fulla potential, men det här är ofta svårt i stan. Genom avancerade uträkningar kan vi få fram lämpliga mått på växtbädden utifrån bladareaindex multiplicerat med storlek på träd, om man sedan dessutom kollar på jord, nederbördsmängd etc. För att undvika det här är tumregeln 15 m3 - då ska träden i alla fall må bra ganska länge.

 

Handlar det om mindre träd, typ rönn, mindre prunus och mindre malus, då kan man absolut gå ner mot mindre än 10 m3, till och med ner mot 5 m3. Men för träd som i adult skede kan få en krondiameter över 8 meter, då bör man absolut sikta på uppåt 15 m3.

 

Det är mycket som spelar in. Pelarformer och andra upprätta växtformer behöver mer växtbädd än vad krondiametern säger. Hamlade och arkadklippta träd behöver mindre. Generellt kan man säga att det är kronvolym och bladyta som avgör hur stor växtbädd som behövs.

 

Ser man till att det blir syresatt kan man absolut bygga en växtbädd djupt neråt. Det är också en fråga om hur vattenförsörjning sker, så att det inte blir någon form av brunneffekt. Syresättning och porvolym är det som ger förutsättningar för rot-tillväxt, oavsett djup.

 

Det bör fungera att inte ha luftigt bärlager ovanför hela ytan, men det är så klart viktigt att rötterna får gasutbyte, porvolym och tillfredställande markfukt.

Örjan Stål genom Anders Rasmusson


Ytterligare perspektiv:

 

Rent teoretiskt kan växtbädden vara hur djup som helst så länge det finns tillräckligt med syre för en effektiv rotandning. Att olika städer har ett minimum beträffande hur stora eller små växtbäddarna skall vara är alltid bra, men man skall alltid strida för så stort utrymme som möjligt och är det möjligt att flera träd har gemensamma växtbäddar kan förhållandena bli mycket bra. Är målet att träden skall bli stora och vitala måste det finnas livsutrymme under mark och då kan miniminivåerna vara alltför små för att detta skall infinna sig.

 

Att plantera träden djupare än marknivå innefattar flera risker då de allra flesta träd, förutom flodbäddsarter, inte gillar att få rothalsen och den nedre delen av stammen under mark. Svaret är att det kan förstås fungera ifall man har markgaller i marknivå, sen inget till 0,5 m under marknivå, för att därefter konstruera växtbädden. Det man skapar är en plats där material såsom skräp men också finmaterial från halkbekämpning kan ansamlas. Har man inte en kontinuerlig städning i detta "hål" så kan man riskera att nedfallet finmaterial börjar bygga upp mot stammen.

Henrik Sjöman

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.