Ledaren

Tharirtorget och den sociala ordningens makt

Publicerad 20 juni 2011

Tharirtorget 12 februari 2011. Foto: Kadire/www.democraticunderground.com

I Egypten utspelade sig nyligen en revolution. Hur denna revolution uppstod, om det var genom sociala medier eller genom mobiltelefoner, spekuleras det om. Men vad vi kan se är betydelsen av att föra revolutionen till den öppna platsen. I detta fall ett torg. Torgen har varit viktiga arenor för att vädra sina åsikter länge i historien och detta fall var inget undantag. Varför tog man då torget som plats i detta fall och vad utspelade sig på det?


Torget som synligt

Genom att befinna sig på torget var folket synligt. Kameror förmedlade direkt till hela världen händelserna på torget. Vi kunde via kamerorna se hur folket organiserade sig så att den ordning som fanns på torget inte skulle bli störd. För även om det var en revolution fanns det många exempel på att ordningen upprätthölls. De som försökte störa ordningen och skapa kaos på torget var snarare regimanhängarna än dess kritiker, vilket de gjorde genom att kasta sten. Men att allt var synligt via kameror gjorde det svårt för regimen att förstöra ordningen med våld. När detta gjordes så svarade folket på torget med att sätta upp ”tullar” för att komma in på torget, där man såg till att inga vapen kom förbi.


Social ordning

Bland människorna som intagit torget i protest mot regimen fanns en tydlig vilja att ta hand om platsen. Flera exempel på det såg vi i mediarapporteringen. Människorna tog själva på sig att städa torget när tillfälle gavs, frivilliga ställde sig i bilkorsningar och dirigerade trafik och man beskyddade varandra då det var bönetid. Att man tog hand om platsen och varandra visar på vilken makt folket  hade. Att upprätthålla lag och ordning låg inte längre i regimens händer, samhället klarade sig självt utan myndigheterna. Det var människornas egen sociala organisation som stod för upprätthållandet av ordningen. Med facit i hand är det inte svårt att förstå att folket ville ha bort makteliten.


Makteliten som satt på ägarstrukturen i företagen tog vinsterna från fabrikerna, även om det var människorna själva som såg till att samhället fungerade så att fabrikerna kunde vara i bruk. Befolkningen utgjorde den sociala ordningen och tog ansvar för att samhällets fungerade. När de själva inte längre ville se till att den gamla maktordningen upprätthölls föll makteliten.

Folkets vilja

Men viljan från folket att samhällets ordning fortfarande skulle fungera fanns kvar. Det blev inte minst tydligt av att revolutionärerna själva såg till att reparera och städa i ordning det som revolutionen förstört på torget. Man målade till och med tillbaka trafikmarkeringarna på trottoarkanterna vid revolutionens slutfas på torget. Det är ett exempel på vad makten över den sociala ordningen kan göra med ett samhälle.


Måns Norlin

Doktorand, Landskapsarkitektur SLU Alnarp


Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor