Ledaren

Hur ser framtidens stad ut?

Publicerad 17 april 2012

Det är intressant att jämföra livsstilstrender med de städer vi utvecklar. I ett temanummer i mars lyfte Time Magazine fram ensamhushåll som en av de trender som mest kommer att påverka våra framtida liv. Att bo ensam är den nya normen var överst på listan med rubriken 10 idéer som förändrar våra liv.

 

Men hur påverkar dessa trender förutsättningarna för våra liv? Hur låter vi dem influera vårt samhällsbyggande?

 

Bo ensam ett val

 

1950 bodde nio procent av amerikanerna i ensamhushåll. 2011 var det tjugoåtta procent. Det är lika stor andel som par utan barn och dessa två är idag de vanligaste hushållssammansättningarna i USA, vanligare än till exempel kärnfamiljen. Och det är inte bara tillfälliga perioder av ensamboende, utan ser man över en femårsperiod så är det bara barnfamiljerna som är en stabilare sammansättning. Om man bor ensam så är det alltså troligt att man fortsätter göra det under en längre tid.

 

Artikelförfattaren, Eric Klinenberg, professor i sociologi vid New York University, menar att det är viktigt att skilja på att bo ensam, att vara ensam och att känna sig ensam. Att bo ensam är för många ett val som tillåter dem att sträva efter moderna värderingar som individuell frihet, personlig kontroll och självförverkligande. Att bo ensam innebär i högre utsträckning att man kan göra det man vill, när man vill och på sina egna villkor.

 

Enligt professor Klinenbergs studier känner sig inte de som bor i ensamhushåll ensammare. Tvärtom kompenserar de ofta med ett rikare socialt liv och städer med många ensamhushåll har ofta ett blomstrande kulturliv.

 

Sverige leder

 

Hur ser det då ut i Sverige? Enligt artikelns grafik leder vi ligan med fyrtiosju procent ensamhushåll. Redan i SCB:s Folk- och bostadsräkning 1980 var ensamhushåll den vanligaste sammansättningen på hushåll i Sverige.

 

Om vi till detta lägger andra trender blir det ännu mer intressant.

 

2009 angav fyrtio procent av Sveriges företag (med mer än tio anställda) att de hade sysselsatta som distansarbetade. Två år senare var siffran femtioen procent. Fler väljer att bo ensamma och fler arbetar hemifrån. Kraven på sociala mötesplatser utanför hem och arbetsplats ökar.

 

Samtidigt väljer fler barnfamiljer att bo kvar i stan. Det är inte längre lika självklart att det med barnen följer en flytt till förorten eller stadsranden. Hur påverkar det utformningen av det offentliga rummet? Hur gör vi staden mer barnvänlig?

 

Mindre bil

 

I slutet av februari handlade Vetenskapsradion om Peak Car. Där presenterades statistik som visar att sedan 2004 minskar antalet kilometer som vi reser med bil i storstäder i västvärlden. Detta är bekräftat av flera olika undersökningar. Bland orsakerna till nedgången nämns höga bensinpriser, en åldrande befolkning och att människor inte vill lägga mer än en timme per dag på resande.

 

Man tar också upp att den unga generationen inte vill bo i förorterna där de är beroende av bilen. Det är ett livsstilsval.

 

Samtidigt består nittio procent av den mark som Sveriges bostäder upptar av villaområden. Trenderna påverkar förutsättningarna för våra liv. De kommer att influera vårt samhällsbyggande. Frågan är hur? Hur ser egentligen framtiden ut?

 

Anders Rasmusson
Chef på Movium

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor