Ledaren

Barns rättigheter – våra skyldigheter

Publicerad 14 juni 2013

I det svenska samhället råder en stark urbaniseringstrend. Många människor flyttar in till de större städerna och en stor andel av befolkningen kommer i framtiden att ha en urban livsmiljö. Många barnfamiljer väljer också att bo kvar i stan när familjen växer, vilket innebär att de flesta svenska barn kommer att ha städerna som sin uppväxtmiljö.

 

Förtätning är en annan stark trend. Förtätningen är ett måste för att skapa hållbara städer, men det sätter stor press på dem som ska skapa goda miljöer i staden.

 

Stor kunskap finns

 

Vi har i dag större tillgång till kunskap om sambandet mellan fysisk miljö och barns utveckling än någonsin. Vi vet att utemiljön har stor betydelse för barnens utveckling och fortsatta liv, bland annat utifrån följande aspekter:

 

- Den fysiska miljön där barn och unga växer upp och lever, är deras utvecklingsmiljö. Cirka 85 procent av alla barn i Sverige växer upp i urbana miljöer. Det är i staden som förutsättningarna finns för deras framtida hälsa, välbefinnande och engagemang för sin sociala och fysiska omvärld, förutsättningar som påverkar deras livsvillkor och lägger grunden till deras samhällssyn under lång tid.

 

- Både fysisk och psykisk ohälsa ökar hos barn och unga. Barns möjligheter att dagligen röra sig ute i sin närmiljö har konsekvenser för deras välbefinnande och påverkar både deras fysiska och psykiska hälsa.

 

- När den fysiska miljön stimulerar barn att vara fysiskt aktiva och att ta sig fram på egen hand läggs grunden för god hälsa och bra koordination, motorik och kondition. Dessa barn löper minskad risk att drabbas av oro och ängslan, aggressivitet och depression, typ2-diabetes och benskörhet.

 

- Att leka innebär för barn att utmana sig själva i att kunna ta risker på ett kalkylerat och utvecklande sätt som inte skadar dem. Stimulerande fysiska miljöer låter barnen göra detta på ett rimligt och positivt sätt.

 

- Trafiken påverkar barns och ungas rörelser i stadsmiljön, och deras hälsa påverkas av den luftkvalitet som trafiken orsakar. Barn som bor vid stora trafikleder och gatukorsningar får sämre utvecklade lungor, något som kan ge bestående men och innebära ökad risk för sjukdomar under hela livet.

 

- Bullerstörningar påverkar barns inlärningsförmåga negativt, och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och nedsatt hörsel.

 

- Det är viktigt att ge barn och unga möjlighet att utveckla sina relationer till såväl den fysiska miljön som till de människor som lever där. Detta stärker deras identitet och självkänsla. Utan detta kan staden komma att uppfattas som hotfull, befolkad av människor som barnen inte känner, som de betraktar som ”de andra”, och som därför skapar en känsla av otrygghet.

 

Barnkonsekvensanalyser

 

I temanumret Att veta sin plats – barnperspektiv i stadsplaneringen av Movium Magasin – om livet i staden (nr 4, 2012) skrev vi om barnkonsekvensanalyser. Det är tydligt att detta planeringsinstrument är omgärdat av en del problem. Det framkom i våra artiklar bland annat att det är viktigt att analysen formuleras i tydliga förslag för att det ska resultera i något konkret. Åtgärdsförslagen har låg prioritet och väljs bort eller har väldigt långsam genomförandetakt.

 

Ett annat problem visar sig vara att det inte finns någon ansvarig som driver dessa frågor, och att analysen ofta utförs i ett för sent skede i projekten när möjligheterna till påverkan i princip är obefintliga. Det saknas tydliga riktlinjer och mallar – framgång bygger på engagerade projektledare som själva driver frågorna. En annan viktig synpunkt som kom fram i magasinets temanummer är att det saknas utvärdering av åtgärdsförslagen.

 

God vilja och engagemang

 

Man kan konstatera att ett av de viktigaste instrumenten planerare har för att skapa goda uppväxtmiljöer för våra barn är utan förpliktelse och bygger på enskilda individers goda vilja och engagemang för att det faktiskt ska resultera i konkreta åtgärder.

 

Det här duger inte och i höst ska Movium ta itu med frågan inom ramen för den uppgift regeringen ålagt oss, och som går ut på att värna barns urbana livsmiljö. Vi ska fortsätta granska barnkonsekvensanalyserna som verktyg och vi ska kraftsamla för att komma ett steg vidare.

 

Våra skyldigheter

 

Jag hoppas att kommuner, arkitektkontor och myndigheter sluter upp i det här arbetet, så att vi säkerställer att barnkonsekvensanalysernas förslag resulterar i konkreta genomförda åtgärder.

 

Barns rättigheter är våra skyldigheter. Det är hög tid att sluta smita undan det ansvaret!

 

 

 

Anders Rasmusson

Kommentarer

Skolgårdar

"Självklart måste det finnas skolgårdar", säger Jan Björklund.
Först och främst måste det förtydligas att det handlar, kanske i första hand, även om förskolegårdar.
 
Hur definieras begreppet skolgård i debatten?
- En inhägnad gård i direkt anslutning till skolan/förskolan, så att en vuxen kan ta ansvar för ett större antal barn?
- Tillgång till allmän park/lekplats inom promenadavstånd, dit en vuxen kan ta ett fåtal barn?
- Hur stor ska en skolgård vara? Vad ska finnas på gården - träd, buskar, lekredskap?
 
Det blir allt vanligare att bygga in förskolor i markplanet i flerbostadshus. Blir gården då tillgänglig både för förskolan och för de boende i huset? Hur klarar förskolan i så fall att ta ansvar för "sina" barn?
 
Det kan låta fyrkantigt och byråkratiskt att lyfta fram ansvarsfrågor och behovet av riskanalyser, men jag menar att det är väl naivt att tro att "det löser vi tillsammans". Den dag det händer en allvarlig olycka med ett barn kommer man att leta efter syndabockar - inte bland samhällsplanerare utan snarare bland enskilda lärare/förskollärare.
 
/Rolf Sahlqvist

Utomhuspedagogik, platsbaserat lärande

Glöm inte att utomhusmiljön också kan användas som läramiljö "det utvidagade klassrummets" men då krävs inte bara "eldsjälskompetes" utan också lokala, regionala och nationella skolsatsningar på skolgårdar, dess närmiljöer, parker och andra urbana möjligheter för att skapa sammangang och variation i undervisning och lärande då hela kroppen finns med i kunskapandet.
 
Lär av Kina, Japan. Singapore där vi finns på den internationella arenan i anslutning till Green Urban City Initiativ. Här finns redan nydanade projek inom detta område som inte ännu kommit Europa till del......
 
Tänk om alla landskapsarkitekter/planerare, pedagoger och kunskap inom hälsa och rörelse kunde samlas så att all nationell, Nordisk och internationell forsking på området unde komma pedagogikens fotfolk i förskola, grundskola och gymnaseskola men även lärarutbildning till del. Då kanse den politiska nivån kan lyfta och få sig en synvända (paradigmskifte) i planering och genomförande av framtidens skola.
 
Fint initiativ av er på MOVIUM med denna sida!
 
Mvh
Anders Szczepanski, Fil lic, föreståndare, forskare och lärare vid Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (NCU) Linköpings universitet, www.liu.se/ikk/ncu
0709-756803
 
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor