Krönika

Solens mörka sida

Publicerad 3 februari 2016

 

Foto: Lena Jungmark


I min roll som landskapsarkitekt har jag hittills varit oreflekterat positiv till soliga platser. Glatt har jag identifierat soliga hörnor som potentiellt sköna sittplatser eller lämpliga lekställen. Men även solen har en baksida.


Drivkraften att bejaka soliga platser är nog ett omedvetet arv från funktionalismens strid för sol och ljus i den goda livsmiljön – men även en rent kroppslig längtan efter värme och ljus efter en kall och mörk vinter. Vi är ett soltörstande folk här i Norden, som dessutom verkar lida brist på D-vitamin under vinterhalvåret, om man ska tro larmrapporterna.

 

För sjukvårdspersonal är solljusets UV-strålning tvärtom associerat med risk. Det är ett obestridligt faktum att antalet hudcancerfall ökar i Sverige. Trenden är att även yngre drabbas i allt högre grad. Malignt melanom, den allvarligaste hudcancerformen, har blivit en av de vanligaste cancerformerna hos både män och kvinnor under 50 år, står det att läsa i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga årsrapport (2015). Som i så många andra sammanhang är barn en särskilt utsatt grupp, eftersom deras hud är känsligare för UV-strålning.


Strålsäkerhetsmyndigheten utpekar barns utemiljö, särskilt skolgårdar och förskolegårdar, som särskilt prioriterade vad gäller UV-skydd. Där har utvecklingen hittills gått alldeles för trögt med tanke på hur mycket barn och unga är utomhus när solen står som högst på himlen.

 

Tankesmedjan Movium fick hösten 2015 i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att problematisera orsakssambanden och formulera förslag till utvecklingsprojekt. Uppdraget inleddes med en hearing där representanter för Cancerfonden, Barnhälsovården i Region Skåne, Karolinska Institutet, Folkhälsomyndigheten, Boverket, SLU, och best-practice kommuner presenterade sina olika perspektiv på frågan.


Efter ett rundabordssamtal stod det klart att medicinsk forskning och praktik har sina upparbetade kanaler för kunskapsspridning. Samma gäller oss som planerar, utformar och förvaltar utemiljö. Men blott i långsam takt sipprar medicinska forskningsresultat över till arkitekt- och planeringssidan på ett sådant sätt att det påverkar yrkesutövandet.

 

För dem som frågan berör händer föga. Barnet som varken får med sig solkräm eller keps hemifrån bemöts av frustrerad personal vars påpekande om solsegel över sandlådan aldrig verkar ta skruv hos fastighetsägaren. Vem har och tar ansvar för goda sol- och skuggförhållanden på skol- och förskolegårdar? Hur kan vi som arbetar med planering, utformning och förvaltning ta UV-strålning och cancerrisk på allvar - utan att för den skull underblåsa ytterligare hot mot barns utevistelse?


Lösningen är både enkel och svår. Forskningsresultat visar att barn som har tillgång till attraktiva lekställen i lövskugga själva väljer dessa platser. Tillräckligt med skuggande vegetation löser alltså elegant behovet av UV-skydd samtidigt som man får oöverträffade lekvärden och pedagogiska kvaliteter på köpet.

 

Svårigheten att planera in skugga på nya gårdar är ofta knapp gårdsyta. Konstmaterial blir lätt lösningen på ökat slitage, som i sin tur gör vegetation olämplig då löven försämrar gummiytornas prestanda. Vips står man med en lekmiljö vars mark är täckt med gummiasfalt och vars himmel i bästa fall skymtar fram bakom ett solsegel. Lekvärdet närmar sig nollpunkten.


Genom vår profession har vi möjlighet att genom fysisk planering arbeta för goda sol- och skuggförhållanden. Andra yrkesgrupper har huvudfokus på arbetet med attityder och beteenden. Gemensamt är att medvetenheten behöver stärkas såväl om utemiljöns avgörande roll för lek och hälsa som om UV-strålningens risker.

 

Tankesmedjan Movium ser tre steg på vägen mot en klokare planering:

 

  • Kunskap och beprövad erfarenhet samlas i en webbaserad ”solportal” som presenterar goda exempel och idéer på planering och utformning av skuggande vegetation och solskyddande konstruktioner.

 

  • Ett interaktivt verktyg – en ”skolgårdsbarometer” – utvecklas för barn, elever, personal och föräldrar, där man på ett lustfyllt sätt kan inventera och planera för sol och skugga på den egna gården.

 

  • Initiativ tas på myndighetsnivå för att driva fram ett nationellt tillsynsverktyg som kan vägleda och följa upp utvecklingen av UV-skydd i barns och ungas utemiljöer.

 

Lena Jungmark

 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor