movium.slu.se

Foto: Pål Allan. Abba The Museum.

Krönika

Jubileum för barnkonventionen – och jubileer för Chiquitita!

Publicerad 8 februari 2019

Ett av Tankesmedjan Moviums viktigaste fokusområden är Staden och barnen – vi har sedan 2006 regeringens uppdrag att samordna och sprida kunskap om barns och ungas samspel med sin utemiljö. Läs mer om detta uppdrag på vår hemsida >>

 

Med anledning av detta vårt viktiga uppdrag, samt att FN:s barnkonvention från och med 1 januari 2020 blir lag i Sverige, kan det vara av intresse att uppmärksamma några jubileer! 

 

ABBA i FN-konsert

För nästan exakt 40 år sedan, den 9 januari 1979, uppträdde ABBA i FN:s generalförsamling med låten Chiquitita. Det var ett av inslagen i en konsert som anordnades för att markera invigningen av det av FN proklamerade internationella barnåret. Flera andra ur den tidens artistelit medverkade under den tv-sända Music for UNICEF Concert, bland andra Bee Gees, Rod Stewart, John Denver, Donna Summer och Earth, Wind & Fire. 

 

I samband med konserten beslutade ABBA att donera delar av sina kommande royalties för Chiquitita till FN:s barnfond UNICEF, som under detta år intensifierade sin verksamhet. Även de övriga medverkande artisterna gjorde samma utfästelse för de låtar som de framförde.

 

Barnens rättigheter hade uppmärksammats av FN vid flera tidigare tillfällen, bland annat 1948 då generalförsamlingen antog deklarationen om mänskliga rättigheter. Där nämns i en artikel att mödrar och barn har rätt till speciellt skydd och att alla barn, oavsett om de är födda inom eller utanför äktenskapet, har samma rättigheter. 1959 antog generalförsamlingen en särskild förklaring om de rättigheter som bör komma barn till del oavsett ras, religion, politik eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung m.m. 

 

Barnkonventionen blir till

Under FN:s barnår 1979 föreslogs på polskt initiativ att förklaringen från 1959 skulle få status av en konvention. En arbetsgrupp tillsattes av FN för att utarbeta ett förslag till en barnkonvention. I arbetsgruppen ingick regeringsrepresentanter, grupper från civilsamhället, fristående experter på mänskliga rättigheter och olika FN-organ. Olika barnrättsorganisationer hade redan 1978 gjort ett förberedande arbete och utformat ett utkast som man propagerade för skulle bli ett lagligt bindande dokument som skulle säkerställa att olika länders regeringar tillgodoser barns rättigheter. 

 

Men – som så ofta i globala överenskommelser – det tog sin lilla tid innan man kunde komma överens om en text, först efter tio års intensivt arbete, 1989, antogs FN:s barnkonvention enhälligt som ett lagligt bindande dokument av generalförsamlingen. Det är i år således 30 år sedan som världens länder gavs möjlighet att ratificera barnkonventionen, dvs. att landet/regeringen förbinder sig att agera i enlighet med konventionens innehåll. Det dröjde därefter till september 1990 innan konventionen trädde i kraft, redan vid denna tidpunkt hade 20 länder ratificerat konventionen.

 

Barnkonventionen, eller det formella namnet: konventionen om barnets rättigheter, är den FN-konvention som flest länder anslutit sig till (det finns totalt nio stycken så kallade kärnkonventioner). Hittills har 196 stater ratificerat konventionen, i Sverige skedde detta 1990. USA är ett av de få länder som ännu inte har anslutit sig. 

 

Alla länder som har ratificerat konventionen måste regelbundet avlägga rapport till FN:s kommitté för barns rättigheter, inrättad 1991, och länderna uppmuntras att beskriva och se över såväl sina utmaningar som sina framsteg. Kommittén består av tio experter och har tre treveckorsmöten per år i Genève. Konventionsstaterna ska rapportera till kommittén vart femte år och kommittén granskar ungefär 25 länder varje år.

 

Barnkonventionen blir svensk lag

Under åren från 1989 och fram till nu har barnkonventionen behandlats och diskuterats inom FN:s ram vid flera tillfällen. Två stycken så kallade tilläggsprotokoll har bifogats, antagna 2000 av generalförsamlingen, och vid två tillfällen har speciella världstoppmöten för barn arrangerats. 

 

På Svenska FN-förbundets hemsida sammanfattas innehållet i barnkonventionen. Det finns fyra huvudavsnitt – regeringar som har ratificerat konventionen erkänner:

  • att alla barn har lika värde och ska tillförsäkras de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad på grund av ras, hudfärg, språk, religion, etniskt ursprung, handikapp eller något annat;
  • att vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i första rummet;
  • att barn har rätt att säga sin mening i allt som rör dem själva och att bli respekterade;
  • att de till det yttersta av sina resurser ska stödja barnets rättigheter, som bland annat omfattar barnets rätt till liv (rätten till mat, vatten, hälsovård och tak över huvudet), barnets rätt till att utveckla sina anlag genom bl.a. utbildning, och barnets rätt att skyddas mot våld och missbruk.

 

Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag ja till att barnkonventionen ska bli inkorporerad i svensk lag. Lagen börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom beslutade man om att barnkonventionen ska genomsyra även andra relevanta lagar, dessa ska ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. 

 

Regeringen tillsatte under våren 2018 två utredningar som ska arbeta fram förslag till hur inkorporeringen kan ske. Anders Hagsgård, lagman på Förvaltningsrätten i Göteborg, har i uppdrag att kartlägga och belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Uppdraget ska redovisas senast 15 november 2019. Karin Åhman, f.d. professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, är så kallad bokstavsutredare, dvs. biträder Socialdepartementet, i arbetet med att ta fram en vägledning vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Avrapportering av uppdraget ska ske senast den 31 maj 2019.

 

I oktober 2020, dvs. ett knappt år efter det att konventionen blivit svensk lag, är det dags för nästa svenska avrapportering till FN:s barnrättskommitté. Rapporten kommer att arbetas fram av den speciella så kallade Barnkonventionssamordningen vid Socialdepartementet.

 

Nya samarbeten mellan ABBA och UNICEF

Åter till Chiquitita och ABBA:s samarbete med UNICEF: historien och projektet beskrivs (på en tyvärr lite undanskymd plats) i ABBA-museet på Djurgården i Stockholm. Chiquitita skrevs av Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Studioarbetet med låten hade inletts i Polar Studios i Stockholm i december 1978 så vid konserten i generalförsamlingen någon månad senare var den ännu ej tillgänglig på skiva, den utkom senare under 1979 både som singelskiva och som en av melodierna på albumet Voulez-Vous. 

 

ABBA stod vid denna tid på toppen av sin karriär och Chiquitita fanns med på repertoaren på den stora konsertturnén i Nordamerika och Europa hösten 1979. Låten toppade hitlistorna i flera europeiska länder samt även i Nya Zeeland. I mars samma år gjorde gruppen en spansk version av låten, som blev oerhört populär i många spansktalande länder – Chiquitita är spanska för ”lilla flicka” och texten handlar om brustet hjärta.

 

I mitten av november 2014 kallade Björn Ulvaeus till pressträff på det då ganska nyöppnade ABBA-museet. Han berättade att Chiquitita skulle bli föremål för ett upptrappat välgörenhetsprojekt. Under åren 1979–2014 hade hälften av de royalties som ABBA intjänat för låten gått till UNICEF:s arbete med barn runt om i världen, summan var uppe i 30 miljoner kronor. Från och med nu skulle ABBA skänka hela summan som låten genererar till UNICEF, för projekt kring flickors och unga kvinnors rättigheter, Ulvaeus menade att låtens text kan tolkas som att handla om flickor över hela världen som mår dåligt och behöver stöd. 

 

Dessutom skulle det inom ett femårigt projekt göras en satsning på nyinspelningar av låten – årligen skulle en aktuell och känd artist bjudas in för att göra en cover, och även alla upphovsrättspengar från dessa nyinspelningar skulle tillfalla UNICEF. Under pressträffen avslöjades att Laleh var den första artisten att erhålla detta ärofyllda uppdrag. Hennes version av Chiquitita släpptes dagen efter pressträffen. Senare samma vecka fick Laleh möjlighet att framföra låten i FN:s generalförsamling, med bland annat drottning Silvia i publiken, då en konsert arrangerades för att fira 25-årsjubileet av barnkonventionen och 35-årsjubileet av den konsert där ABBA medverkade. 

 

När jag var på ABBA-museet i slutet av januari i år hittade jag ingen information om vad som hänt i Chiquitita-projektet efter 2014. Jag ställde en fråga kring detta både till museet och till UNICEF. Av de svar jag fick av Caroline Fagerlind, Museum Director, respektive Ingeborg Ekblom, PR-ansvarig på UNICEF Sverige, framgår att projektet, och arbetet med en speciell webkampanj ”Press play to give”, inte hade fått någon fortsättning efter Lalehs engagemang och bidrag. Några specifika skäl till att projektet avbröts presenteras inte. Men Caroline Fagerlind avslutar sitt mejl på följande sätt: ”Vi planerar att göra något riktigt bra för att lyfta detta nu igen under 2019”.

 

UNICEF Sverige framhåller att man såg en tydlig koppling och länk mellan Chiquitita, UNICEF och barnkonventionen när samarbetet med ABBA-museet inleddes 2014. Så håll öron och ögon öppna – vi har anledning att med spänning se fram emot hur Chiquitita nu i år blir uppmärksammad igen – i 5- respektive 40-årsjubileer av Lalehs respektive ABBA:s tolkningar, och kanske då även kopplat till 30-årsjubileet av tillkomsten av barnkonventionen!

 

Under tiden – njut av Björn och Bennys komposition och ABBA:s och Lalehs respektive framföranden av Chiquitita i FN:s generalförsamling via följande YouTube-länkar:

 

ABBA:s framförande av Chiquitita i FN:s generalförsamling >> (observera att ABBA framträder via playback!)

 

Lalehs framföranden av Chiquitita i FN:s generalförsamling >> (observera att sångerskan blir introducerad under namnet Laila!)

 

Den engelska texten till Chiquitita (pdf) >>

 

GÖRAN NILSSON

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.