movium.slu.se

Tidskriften Stad
STAD 25 - Reflexion

Ekosystemtjänster med barnperspektiv

Publicerad 20 maj 2019

Kan planering för fler ekosystemtjänster vara ett sätt att samtidigt skapa fler gröna miljöer för barn, frågar sig Lena Jungmark.

 

Vi måste erkänna att barns behov av god livsmiljö, med tillgång till natur, grönytor och spännande lekställen knappast har högsta prioritet i dagens samhällsplanering. Ingen vill medvetet undergräva eller försämra för barn, men barnperspektivet är svårt att motivera ekonomiskt när det ställs mot andra intressen. På flera håll utvecklas metoder för att göra barnperspektivet synligt i planeringsprocessen genom exempelvis digitala barnkartor, gåturer och barnkonsekvensanalyser. Ändå är det inte helt tydligt hur, eller i värsta fall om, det påverkar den byggda verkligheten. Min gissning är att barnperspektivet ofta negligeras av ekonomiska skäl.

 

Detta är anledningen till att jag kastar lystna blickar mot ekosystemtjänster. Kan en tydlig och uttalad samordning mellan barnperspektiv och ekosystemtjänster bli det trollspö som kan ordna fram både plats och spännande innehåll som gynnar barn?

 

Drivkraften att planera för att skapa fler ekosystemtjänster är i grunden ekonomisk. De kostnader som följer av skyfall, torka, insektsangrepp och minskad pollinering kan räknas i reda pengar, det kostar att låta bli. Begreppet ekosystemtjänster är hett och laddat med framtidstro.

 

Att steg för steg knapra på grönytor i bostadsområden och parker, på skol- och förskolegårdar är däremot ingen het fråga. Stadens grönytor minskar successivt som ett resultat av förtätning. Att barn får försämrad motorik, koncentration och lider av brist på återhämtning är en långsam process som i framtiden kommer att visa sig i form av ökade ohälsotal. Källorna till ohälsa är givetvis flera, enskilda orsaker kan vara svåra att leda i bevis. Å andra sidan har vi idag kunskap om utevistelsens hälsofrämjande effekter på flera plan. Vi har bara ingen som vill betala för att undvika ohälsa i framtiden.

 

Viss klarhet i hur man kan beräkna samhällets kostnader för brister i livsmiljön kan vi få svar på inom kort. Folkhälsomyndigheten och Transportstyrelsen har gemensamt ansvar för miljömålsåtgärden att ”utreda möjligheten att tillämpa befintliga metoder för att ekonomiskt kvantifiera hälsorelaterade effekter av miljörelaterade åtgärder”.

 

Enklare uttryckt: flera myndigheter samverkar för att kartlägga vilka metoder och vilka data som behövs för att beräkna den samhällsekonomiska vinsten av att exempelvis barn har möjlighet att cykla eller gå till förskola/skola. Kan man beräkna kostnaden för att barns lek och rörelsefrihet minskar på krympande skolgårdar?

 

Och vilken är den totala ekonomiska vinsten av att bevara grönområden – om man inkluderar psykiskt välbefinnande, fysisk aktivitet och klimatreglering? Lyckas vi utveckla metoder som kan sätta en prislapp på vad det kostar att sakna grönyta blir det också uppenbart att någon måste betala – om än i ett senare skede.

 

Nyligen publicerade Boverket en vägledning om ekosystemtjänster. Sociala vinster, som exempelvis förbättrad hälsa och ökat välbefinnande, går under benämningen ”kulturella ekosystemtjänster”. Jag skulle önska att barnperspektivet blev tydligare framskrivet som en önskvärd vinst av klimatanpassning och reglerande ekosystemtjänster. Kanske kunde en samordning skapa budget och därmed ett uppsving för planering med barnperspektiv. Utan att det behöver kosta så mycket mer.

 

De som planerar för fler ekosystemtjänster har redan många bollar i luften: tekniska, biologiska och ekologiska. Varför inte skicka upp barnbollen också? Jag vill tro att det går och är möjligt.

LENA JUNGMARK
Nationell koordinator barns och ungas utemiljö

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.