movium.slu.se

Debatt
STAD 16 – Debatt

Nya framtidsbilder krävs

Publicerad 10 mars 2017

Är det come-back för landsbygden? Vi ser både ett politiskt uppsving och TV-serier med utslitna 245:or och nedlagda butiker. Medier som frågar om det finns grogrund för Trump-effekter också hos oss. Det förväntas nästan eftersom svensk landsbygd ses som döende på samma sätt som det amerikanska rostbältet. Den parlamentariska landsbygdskommittén har lämnat 75 konkreta förslag till en samlad landsbygdspolitik. Också här med målet att stävja ökande klyftor mellan land och stad. Men jag tycker det är en slags retronormativ slagsida i allt det här. Vi ska längta tillbaka. Det är som om landsbygdens öde är beseglat och behöver lite vård i livets slutskede.

 

Land och stad också mera lika

Det är inte hårda fakta som gäller. Då skulle man märkt att de allra flesta kommuner haft ökande befolkning de senaste åren. Då skulle inte de nedlagda lanthandlarna stå i fokus utan det faktum att landsbygdsbefolkningen nu har tillgång till i stort sett samma utbud av varor som staden. De allra flesta hushåll har ett större köpcentrum inom enkelt räckhåll med bil och är så rörliga att detta inte är ett problem. Internet har också gjort land och stad mer lika; när statlig service försvinner från mindre orter så är det också ett teknikskifte som gynnar landsbygden. Visst är det tråkigt när försäkringskassa och arbetsförmedling inte längre finns på plats, men funktionellt har landsbygdens innevånare på många sätt fått det bättre. Bygg färdigt bredbanden! Så landsbygden är inte bara en bägare som töms när staden fylls. Dess framtid ligger inte i att vara motsats till staden. Landsbygdens svårigheter och möjligheter bör ses i ljuset av globaliseringen. Vi ser både flyktingar och arbetskraft komma till landsbygden, kanske tillfälliga flöden, kanske människor som flyttar vidare eller också en svag signal om en större förändring. ”Floating populations” är en del av globaliseringen: stora grupper av människor på väg över berg och hav som arbetskraft, flyktingar eller på jakt efter livskvalitet. Hursomhelst skapar detta nya utmaningar och kanske nya möjligheter för landsbygden.

 

Ödelägger livsbetingelser

Klimatförändringen kommer att ödelägga livsbetingelserna på många håll i världen. Våra marker, våra hektar och vår natur kommer att bli viktigare i ett globalt perspektiv. Vi får ett större ansvar för att vårda naturresurserna, för att hålla dem produktiva. Det är här som de stora framtidsfrågorna ska ställas och besvaras. Landsbygdens framtid är på många sätt mer öppen än städernas. Landsbygden blir viktig på nya sätt när historien rullar vidare. Då behöver vi en landsbygdsdiskussion som inte kör fast i schablonerna. Det är ett bekymmer att medierna koncentreras till storstäderna där den här retronormativa landsbygdsdiskussionen har sitt starka fäste. Det ställer en allvarlig fråga: var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidsbilderna av land och stad?

 

ERIK WESTHOLM är Kulturgeograf, professor vid institutionen för Stad och Land vid SLU. Ordf i kommittén för Land och Stad vid Skogs - och Lantbruksakademien.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor